Jag är just nu uppfylld av den föreläsning som jag var på igår i Gummark. Den handlade om barfota verkning enl Strasser metoden och naturlig hästhållning. Föreläste gjorde en otroligt kunnig och engagerad man som heter Sixten "Sigge" Brandt från Dalpraktiken www.dalpraktiken.se .
Han började med att berätta kring metoden och varför den kan ha fått ett oförtjänt dåligt rykte, vilket gjorde att jag direkt kände att han var väldigt kunnig och saklig.
Dr. Hildur Strasse veterinär och forskare inom häst och hov har hållit på med rehabelitering av hästar i 30 år. Hon har utformat metoden.
"Sigge" menade att ingen häst går att enbart verka frisk. Man måste se till helheten kring hästen och utgå från varje individ.
Att ha en häst barfota ställer krav på ägaren att se till att hästen mår bra i det.
Tex man kan inte ha hästen i en mjuk hage 23 timmar om dygnet och sedan tro att det ska gå bra att rida ut på en knölig grusväg. Endel hästar fixar det men de som är känsliga mår inte bra av det. Då får man kanske välja en annan väg eller sätta på boots. En häst ska inte härdas! Den ska må bra, för det är vi människor som sätter den i situationer som den inte själv valt! För att underlätta detta kan man ha olika underlag i hästhagen så hovarna går i det dagligen, både hårt och mjukt.
Han berättade att man gjort experiment med hästflockar där man bytt miljö för dem. En flock som bodde i bergslandskap bytte plats med en som bodde i skog och blötmark. Det tog tre månader för deras hovar att helt anpassa sej till den nya miljön. Om våra hästar går 23 timmar på mjukt och 1 timme på hårt så kan man ju förstå att de blir svårt att hinna ställa om sej.
Vi fick en inblick i hovens komplexa funktion. Vad man kan titta på för att se så att den ser ok ut och hur man kan tänka för att återskapa en god balans i den. Mycket intressant.
Det är klart att de optimala för hoven är att få vara barfota men då får man tänka hur man använder hästen och planera utifrån det.
Det är vanligast att vi behandlar en symtom än att angripa den verkliga orsaken till att hästen blir halt. Men med mer kunskap och förståelse för hur allt hänger ihop kan man som hästägare göra rätt för sin häst.
Hur tåliga hovar en häst har beror till viss del på generna. Nordisar tillhör mjukhovs hästarna, de härstammar från skogshästar som är vana vid skog och blötare områden, därför är hoven mjukare. Medan tex Quartern har hårdare hovar.
JAg känner att jag verkligen vill veta ännu mer om detta. Vi får se om det kan bli en fortsättning med en tredagars kurs framöver. Det lät inte omöjligt att få upp "Sigge" till det.
Jag känner att jag fått hjälp att bättre kunna se hur mina hästars hovar ska se ut och kunna diskutera med min hovslagare om hur jag vill ha dem verkade. Kanske kunna ha dem barfota periodvis tex vintertid.
Han visade sedan praktiskt hur han verkade en barfotahäst. En fröjd att se en skicklig hantverkare jobba. Lugnt och försiktigt. Med en mycket lugn och harmonisk ponny.
Jag kan verkligen rekomendera "Sigge" om någon vill veta mer kring barfotaverkning!!!!!!!!!
Förresten....vi har fått kaninungar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Är det någon som vill ha?! // Ulrika
Han började med att berätta kring metoden och varför den kan ha fått ett oförtjänt dåligt rykte, vilket gjorde att jag direkt kände att han var väldigt kunnig och saklig.
Dr. Hildur Strasse veterinär och forskare inom häst och hov har hållit på med rehabelitering av hästar i 30 år. Hon har utformat metoden.
"Sigge" menade att ingen häst går att enbart verka frisk. Man måste se till helheten kring hästen och utgå från varje individ.
Att ha en häst barfota ställer krav på ägaren att se till att hästen mår bra i det.
Tex man kan inte ha hästen i en mjuk hage 23 timmar om dygnet och sedan tro att det ska gå bra att rida ut på en knölig grusväg. Endel hästar fixar det men de som är känsliga mår inte bra av det. Då får man kanske välja en annan väg eller sätta på boots. En häst ska inte härdas! Den ska må bra, för det är vi människor som sätter den i situationer som den inte själv valt! För att underlätta detta kan man ha olika underlag i hästhagen så hovarna går i det dagligen, både hårt och mjukt.
Han berättade att man gjort experiment med hästflockar där man bytt miljö för dem. En flock som bodde i bergslandskap bytte plats med en som bodde i skog och blötmark. Det tog tre månader för deras hovar att helt anpassa sej till den nya miljön. Om våra hästar går 23 timmar på mjukt och 1 timme på hårt så kan man ju förstå att de blir svårt att hinna ställa om sej.
Vi fick en inblick i hovens komplexa funktion. Vad man kan titta på för att se så att den ser ok ut och hur man kan tänka för att återskapa en god balans i den. Mycket intressant.
Det är klart att de optimala för hoven är att få vara barfota men då får man tänka hur man använder hästen och planera utifrån det.
Det är vanligast att vi behandlar en symtom än att angripa den verkliga orsaken till att hästen blir halt. Men med mer kunskap och förståelse för hur allt hänger ihop kan man som hästägare göra rätt för sin häst.
Hur tåliga hovar en häst har beror till viss del på generna. Nordisar tillhör mjukhovs hästarna, de härstammar från skogshästar som är vana vid skog och blötare områden, därför är hoven mjukare. Medan tex Quartern har hårdare hovar.
JAg känner att jag verkligen vill veta ännu mer om detta. Vi får se om det kan bli en fortsättning med en tredagars kurs framöver. Det lät inte omöjligt att få upp "Sigge" till det.
Jag känner att jag fått hjälp att bättre kunna se hur mina hästars hovar ska se ut och kunna diskutera med min hovslagare om hur jag vill ha dem verkade. Kanske kunna ha dem barfota periodvis tex vintertid.
Han visade sedan praktiskt hur han verkade en barfotahäst. En fröjd att se en skicklig hantverkare jobba. Lugnt och försiktigt. Med en mycket lugn och harmonisk ponny.
Jag kan verkligen rekomendera "Sigge" om någon vill veta mer kring barfotaverkning!!!!!!!!!
Förresten....vi har fått kaninungar!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Är det någon som vill ha?! // Ulrika
