det innebär att man blir väl medveten om hur lite man vet och att det bara finns en väg och det är att ta reda på mer ......
Tycker inte att jag har så stora problem med Apollon men förstår vitsen med att om man har en dominant häst så är alla situationer viktiga att "plocka ledarskapspoäng i". För att kunna vara en bra ledare och vinna tillit och förtroende.
Vi hade ju Erika Furberg( Parelli metoden) här i går. Hon guidade oss i våra trevande försök till att få ett bättre kroppsspråk gentemot våra hästar.
Först testade hon av våra hästar för att se deras olika sidor i olika situationer. Det var verkligen intressant att se hur hon fick fram de värsta och de bästa.

De jag ska jobba vidare med Apollon är att se till att de är han som flyttar sina hovar och inte jag som flyttas, att kontrollera hans nos, att flytta bogarna, gå sideways och backa. Lätt match..då Erika var med, inte lika enkelt idag.
Apollon blir fort less och då ska jag redan ha en plan hur vi ska gå vidare...fanns den, nej inte då! Suck!! Ja ja vi får treva oss fram som med ridningen i början men trägen vinner- de tror jag på !
De finns fortfarande inga genvägar, på`t bara!

Jag upptäckte något intressant i hagen idag.
De hela började med att jag skulle hämta in mina hästar för jag skulle rida Dalina. De gick bra att gå fram till Apollon som alltid står först men han gick sedan och föste bort Dalina så hon inte skulle komma nära mej och sen drog de iväg båda två. de har hänt förr någon gång också så jag förstod snabbt att de inte löntes att försöka få fast dem för hon vågar inte stanna då han driver.

Så jag gick in i stallet för att mocka. Då jag nästa gång klev ut i hagen så gick jag först fram till Dalina och då Apollon ville komma fram så skickade jag iväg honom. Stod och kelade med Dalina och myste medan han skamset tittande på. - Men jag då!! Tycktes han tänka, får inte jag va me?!
De va då de roliga hände...
Dalina slickade öronen varje gång han bara antydde att komma fram. -Piss off din odåga, nu får de va slut på dina fasoner tycktes hon tänka. Även jag visade bort honom så hon och jag fick lugn och ro.



Att hon visar sånt humör har jag faktiskt bara förr sett i sommar då Mailen tog över henne från Apollon i sommarhagen. Då ville Dalina inte veta av honom och han såg lika fånig ut då - va hur kunde jag tappa min pondus så här till ett sto....såg de då ut som han tänkte. Dalina visar sej aldrig sur och arg annars.

Tänkte att hon idag tyckte att jag tagit ledarskapet från Apollon och hon hellre ville vara med mej utan honom??!

En annan upptäckt jag gjorde efter Erikas dag var då jag skulle fylla i mina hästars Horesenality(personligheter) på den mall jag fick av henne. Det jag kom fram till var att jag inte alls känner Dalinas personlighet lika väl som Apollons. Eftersom han är extrovert så syns ju allt kring honom så himla väl..men hur är min kära Dalina egentligen?? De tål att tänkas på och utreda vidare.

Vi får väl se nästa gång vi tar hit Erika för de kommer att bli fler de bara  e så!

Jo en annan fråga jag ställde var kring hans stress att bli ensam inne i stallet.
På den sa hon att han inte är rädd för ensamheten utan att ha tappat kontrollen över flocken och vad som händera där.
  Apollon min virriga "vaktmästare" på gården.