Idag var det kanonväder ute, jag och min förkylning är fortfarande inte kanonbra men jag ska faktiskt fara och jobba första gången på 9 dagar idag. Jag känner mig fortfarande väldigt slut men jag tänkte mig att eftersom att det är strålande solsken i norrland så skulle jag bara ta en liten skrittur barbacka, kravlöst och bara åka lite häst.
Det gick såklart inte utan jag måste bara jobba honom litegrann i skolorna, trava litegrann och mysa. Och jag gjorde mig en intressant upptäckt. Favve puttar över ryttaren till höger konstant, mer när han går på lång tygel än när han får samla sig lite. Och när man rider barbacka så är det extra svårt att sitta kvar på rätt sittben. Men jag provade att koncentrera mig på att inte vika mig i sidan, vilket jag har lätt för att göra. Och tänka sig, mycket mycket bra och bärande skolor där ute i skogen. Men blir jag för snabb och vill för mycket så blir det snabbt fel. Så jag tränade på att sitta stilla och inte vika mig i sidan, oj vad svårt det kan vara att göra lite men oj vad härligt det är när man känner att det är bara så rätt som det bara kan bli.
Så trotts att det inte blev en åka häst-skrittur så satt jag och njöt och hur härligt är det inte att få sitta barbacka på ett kallblod som frustar :)
/Kajsa
Kommentera